Välkommen till ett faktaavsnitt om skalor. Vad innebär egentligen begreppet skalor inom musiken? En skala är helt enkelt är en serie toner som ofta används som tonförråd när man exempelvis studerar eller komponerar musik. Många minns säkert skalor som det man fick lära sig på första pianolektionen när man var sju, och de är ju faktiskt ett ganska smart system. Wolfgang Amadeus Mozart använde ofta hela skalor i följd i sin musik. I dagens popmusik sjungs eller spelas hela skalor sällan ut, icke desto mindre innehåller melodier ibland helt uteslutande toner från skalan som motsvarar sångens tonart.

Skalor konstrueras med hjälp av egenskaperna hos musikens intervall. Inom musiken är intervall kort och gott avståndet i tonhöjd mellan två toner. Det finns huvudsakligen olika sorters skalor: durskalor och mollskalor, vilka varierar beroende på vissa intervall. Här följer en lista över vanliga intervall:

– Prim
– Sekund
– Ters
– Kvart
– Kvint
– Sext
– Septima
– Oktav

Vissa intervall går även upp över oktaven, men de struntar vi i. Låt oss istället börja med vårt första intervall – Prim. Primen är ett rent intervall, eftersom dess toner uppfattas som välklingande tillsammans. Detta är inte konstigt eftersom primen faktiskt är ett intervall på noll steg, således hör du ingen skillnad i tonhöjd när två primtoner spelas.

Även oktaven är ren, då tonerna i en oktav uppfattas som likadana, och de har också samma namn. När en man och en kvinna sjunger samma melodi klingar mannens stämma vanligtvis en oktav lägre, då mannen ju har ett lägre röstregister. Även kvarten och kvinten betraktas som rena intervall.

You might be interested:  Om musik

Exempel på viktiga intervall är tersen och kvinten. Som ni kan läsa i artikeln om ackord, också i musikteori-avsnittet, så utgörs ett grundackord av en primton (grundton), en ters och en kvint. Dessa tre klingar med andra ord väl tillsammans. Nu tar vi och går tillbaka till skalorna, vilka byggs upp av dessa intervall. Vi börjar med en durskala.

Durskalan har i stort sett tre egenskaper som skiljer den från mollskalan. Dessa är tersen, sexten och septiman, alla vilka i durskalan är “stora”. Det finns alltså två olika typer av dessa intervaller, vi kallar dem stora och små. För att få till en skala måste vi välja en grundton, vilken ton som helst, till exempel C. Denna kallar vi tonika, bara för att introducera ytterligare en jobbig musikterm. Samtliga toner i durskalan finns inom oktavens register, och för att visa vilka kan vi använda de 12 halvtonsteg som finns inom den (om du har ett piano kan du räkna alla toner, även de svarta, från till exempel C till C, så kan du se att jag inte ljuger). För att förflytta oss från en ton till en annan i en durskala tar vi antingen ett eller två halvtonsteg, så här ser det ut i C-dur skalan:

C – tonika

D – supertonika (+2 halvtonsteg)

E – mediant (+2)

F – subdominant (+1)

G – dominant (+2)

A – submediant (+2)

B (eller H, om ni så vill) – subtonika (+2)

C – oktav (+1)

Nu kan ni räkna ihop halvtonstegen, får ni det till 12 liksom jag? Nu blev det väldigt många nya termer här, men håll med om att det är kunskap man kan glänsa med! Du kan nu välja vilken ton som helst som tonika, och därefter gå två halvtonsteg till supertonikan, två till medianten, ett till subdominanten och så vidare, så har du listat ut en durskala! Skalor är inte så mycket svårare än så.

You might be interested:  Har du ett gott musiköra?

Mollskalan fungerar på liknande sätt. Det är bara det att vi har en liten ters, sext och septima, istället för en stor. En liten ters är en halvton lägre än en stor, därför tar vi annorlunda steg när vi avgör tonerna för en mollskala – låt oss titta på C-moll-skalan:

C – tonika

D – supertonika (+2 halvtonsteg)

Eb – mediant (+1)

F – subdominant (+2)

G – dominant (+2)

Ab – submediant (+1)

Bb – subtonika (+2)

C – oktav (+2)

I denna skala märker vi enkelt vilka toner som sänkts med en halv ton, då de tilldelats så kallade förtecken – här b, vilket symboliserar en sänkning med en halv ton (för höjning – #). Nu vet du nog för att hitta rätt i en helt annan mollskala än C! Lägg märke till hur lite det krävs för att det ska bli skillnad på moll och dur, och således vad lite det krävs för att åstadkomma olika sinnesstämningar inom ett och samma musikstycke.

Så hur ska vi nu tillämpa vår nya kunskap om skalor för att skapa ny musik? Det hjälper att ha koll på dessa skalor av den enkla anledningen att dessa toner kommer höra hemma i din låt! Skriver du en sång i C-moll så är de ovan listade toner i mollskalan som troligen kommer höra hemma bäst i låten. Visst finns det avvikelser från tonarts-skalan i all musik, men alltför många sådana kan orsaka en harmonisk obalans. Gör man många skalavvikelser och harmoniavvikelser kan det bli svårt att hitta tillbaka till mitt grundackord, tonartsackordet som man startade med. Därför kan det vara bra att i början av sitt komponerande försöka hålla sig till ackord som hör tonartsskalan till.

You might be interested:  Vänsterhänt Pianospel: Utmaningar och Fördelar

Skalorna kan också komma till pass när det handlar om att hitta ackord som passar bra tillsammans. Avgör först vilken tonart din låt ska gå i, och skriv sedan ut skalan. Vilka ackord kan du bilda med tonerna i skalan! Exemplet ovan kan tyckas lite krångligt med alla förtecken, men man kan ju höja tonarten med en halv ton till G-dur, så får vi en rundgång som består av G, C, Am och D. Prova spela de fyra i en rundgång och hitta på någon trallvänlig melodi till den! Läs även lite mer om ackord så är du tillsammans med din nyvunna kunskap om skalor extra väl förberedd för att börja komponera egen musik.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *