1. Orkestern – en introduktion

Det här avsnittet i ”Komponera mera” har getts det lite komplicerade namnet Orkestrering. Varför får detta koncept utgöra den första delen i Komponera:s kunskaps- och tipscentrum för mer avancerad komposition? Kort och gott handlar avsnittet om orkestern, men vad kan man få ut av det som kompositör? Svaret lyder som följer:

  • Avsnittet handlar till stor del om att lära sig egenheterna hos olika instrument. Att dessa kunskaper kan göra god nytta för en kompositör skulle nog få protestera mot.
  • Avsnittet innehåller tips och övningar när det gäller att lyssna till musik. Denna förmåga måste man också besitta som kompositör.
  • Avsnittet går igenom grundprinciper inom orkestrering.

Måhända tänker du nu följande: Jag är ju intresserad av att skriva låtar snarare än att komponera för orkester. Har jag egentligen något att hämta här?

Svaret är ”ja” – du har definitivt något att hämta här! De koncept som tas upp här är högst relevanta för alla sorters komposition – även för skrivande av populärmusik-låtar! Om du trots detta inte känner att du orkar med lyssnarövningar eller önskar veta en massa specifika fakta om orkesterinstrument så rekommenderar jag att du går direkt till avsnittet för grundprinciper inom orkestrering.

Orkesterevolutionen – orkestern från antiken till nu:


Innan vi går vidare till nästa steg kommer några ”bra att veta” om orkesterns utveckling i punktform!

  • Ordet ”orkester” kommer från grekiskan och refererade ursprungligen till platsen där grekiska körer Orkestern introduktion - dirigentoch musiker dansade och sjöng.
  • Under romartiden användes ordet för att åsyfta de sittplatser i publiken som var reserverade för senatorer.
  • Senare blev det termen som åsyftade själva scenen.
  • Inte förrän 1660 började ordet användas för själva musikerensemblen.
  • Under 1600-talet var det vanligt att fint folk hyrde eller anställde orkestrar för tillställningar av olika slag.
  • 1600-talet var också århundradet då orkestern började utvecklas på allvar. Musik gick från att skrivas mestadels för stråkinstrument och cembalo, till att inkludera stämmor för både trä- och bleckblåsinstrument. Bach, som verkade i början av 1700-talet, var särskilt innovativ när det gällde testandet av nya instrumentkombinationer.
  • Under Wienklassicismen (ca 1750-1820) etablerades en standardorkester om ca 40 man, med alla stråkinstrument, flöjter, oboer, klarinetter, fagotter, valthorn, trumpet, och pukor.
  • Orkestern delades här upp i instrumentfamiljer; stråkinstrument, träblåsinstrument, bleckblåsinstrument, och ibland – slagverk. Stämmorna noterades liksom idag från högst till lägst i partituret (flöjter – fagott, fiol – kontrabas), förutom i fallet bleckblåsinstrument där valthornet, som ju ljuder lägre än trumpeten, listades över trumpeten i noterna. Anledningen är att trumpeten ofta spelade samma rytm som pukorna, och således fick sin plats direkt över dessa i partituret. Denna tradition med valthornen över trumpeterna har levt kvar.
  • Under romantiken växte sig orkestern allt större. Instrument som tuba och harpa standardiserades.
  • Mot slutet av 1800-talet kunde orkestrarna bestå av 200 man. Aktiva kompositörer under den här perioden var Wagner, Berlioz, Tjajkovskij och Mahler.
  • Även impressionister som Ravel och Debussy, verksamma under 1900-talets början, drog nytta av stora orkestrar för magnifika nyskapande effekter såsom parallella ackord och utökade färgningar.
  • Efter första världskriget började storhetsvansinnet avta, och orkestern började krympa igen.
  • Idag består en vanlig symfoniorkester av 90-100 musiker.

 


Vi håller introduktionen så här kortfattad, och går istället direkt på avsnittet ”att lyssna”. Innan vi går in på instrumentkunskapen är det en bra idé att bekanta sig med orkestermusik genom att använda sina öron. Nästa artikel går igenom tips på bra musik att lyssna till från den klassiska musikvärlden.


Gå till nästa artikel – Klassisk musik att lyssna till.

Eller gå till startsidan för avsnittet Komponera mera!


Artikel publicerad den 2 januari 2012.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *