4. Att lyssna på orkestern

I de två föregående artiklarna har du fått tips om bra verk att lyssna till både från den klassiska musikvärlden och från filmmusikvärlden Här ska det handla om just det – att lyssna på orkestern.

Det ska, mer exakt, handla om objektivt lyssnande. Och uppgifterna kommer att handla om att ”upptäcka”, ”detektera” och ”peka ut” olika faktorer i den musik du hör. Använd gärna något av verken från del 2 eller 3!

Först och främst, en viktig definition! Begreppet ”instrumentgrupper” som används nedan åsyftar a) stråkinstrument, b) träblåsinstrument, c) bleckblåsinstrument, d) slagverk. Försök till en början att identifiera vad just dessa grupper av instrument har för sig! Ofta följer instrumenten i en grupp liknande mönster.

Den här listan tackar jag MIDI-orkestratören Paul Gilreath och Sussex-professorn Nick Till för. Vill man få ut allra mest så kan det vara bra att i början ha tillgång till ett partitur av det man lyssnar till!

För allas bekvämlighet har jag valt ett passande stycke att lyssna på – men det går förstås bra att välja ett helt eget. Försök följa steg 1-9 så gott det går, men tveka inte att hoppa över någon punkt om du har svårt att identifiera/höra någon särskild aspekt.


Att lyssna på orkestern – objektivt lyssnande

  1. När hela orkestern spelar – försök få en uppfattning om den övergripande balansen. Hur ligger instrumenten i tonhöjd och vilka olika instrumentgrupper har vilka uppgifter?
  2. Vilket instrument har melodin?
  3. Lyssna och försök lista ut vad bakgrundsinstrumenten har för sig när melodin spelar. Tillför de något till rytmen? Hur pass ”avancerade” är deras stämmor för att vara ackompanjemangstämmor? Lägg märke till att alla instrument inte riktigt hörs specifikt utan istället bidrar till helhetsupplevelsen – ”ljudcollaget”.
  4. Var ligger instrumenten i förhållande till deras omfång? Kolla på både melodistämman och ackompanjemangsstämmorna! Vad är det som gör att vi hör melodin? Ligger melodiinstrumentet måhända hyfsat högt i tonhöjd medan ackompanjerande stämmor huserar i de lägre registren? För information om instrumentomfång besök antingen Instrumentarkivet på Musik-instrument.se eller hoppa till nästa avsnitt i en ny flik!
  5. Finns det någon kontramelodi (sekundär melodi)? Lyssna efter en melodi som inte är huvudmelodin men som samtidigt är mer än bara rent komp. På vilket sätt samspelar kontramelodin med huvudmelodin? Med ackompanjemanget?
  6. Lyssna efter variationer i ackompanjemanget! Vilka är instrumenten? I vilka delar av registren spelar dem? Vilka rytmer används? Hur är dynamiken? Försök isolera och identifiera specifika instrument!
  7. När används slagverksinstrumenten? Vad har de för effekt på ljudet i sin helhet? Hur väl accentuerar de slagen? Hur starka tillåts de vara? Vilka noter spelas av pukorna under de olika harmonierna? Var förekommer cymbalslagen? Volym?
  8. Försök göra skillnad på instrument! Är det en violin eller en viola som hörs där? Spelas den där kontramelodin av valthorn eller kanske av trombonerna?
  9. Många passager saknar helt slagverk. Ändå är det något som för musiken framåt? Var hittar vi detta rytmiska element?

Gå till nästa artikel – Fakta och kunskap om instrument.

Gå till föregående artikel – Filmmusik att lyssna på.

Eller gå till startsidan för avsnittet Komponera mera!


Artikel publicerad den 3 januari 2012.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *