5B. iv. Träblåsinstrument – dubbla rörblad

Den här artikeln handlar om träblåsinstrument med dubbla rörblad. Här hittar du grundläggande information om de träblåsinstrument som varken är flöjter eller har munstycken med enkla rörblad. Bland dessa instrument hittar vi oboe, engelskt horn, och fagott.

Vad denna artikel erbjuder är så kallade key basics som kan hjälpa en att komma igång med att skriva musik för orkester. Samtidigt är de fakta i punktform som läggs fram mycket lättsmält och är med säkerhet intressant för vilken musikentusiast som helst! När du tagit dig igenom här så kommer du bland annat aldrig försöka dig på att skriva ett lugnt romantiskt orkesterstycke med en oboestämma i trestrukna oktaven!


OBOE 
Oboe, dubbla rörblad, träblåsinstrument, bild från Musik-instrument.se

  • Oboens ton kan beskrivas som “gripande” och “skarp” men är ändå tämligen mjuk och rund. I dess högsta register kan den emellertid bli ganska genomträngande.
  • Oboestämman skrivs ut i G-klav.
  • Oboe är ett av de svåraste orkesterinstrumenten att lära sig spela bra, enligt flera källor.
  • Oboen har  omfånget bb-g3 (lilla bb till trestrukna g).
  • Oboen får mycket ofta dubblera flöjtstämman, antingen i samma oktav eller en oktav under, i ett orkesterverk. Kombinationen är mycket populär och också väldigt vacker.
  • Det är inte ett jättesnabbt instrument, så melodin till exempelvis “Humlans flykt” passar den inte så bra för.
  • Medan flöjten är rätt blek i sitt lägsta register så är oboen mycket framträdande när den spelar sina lägsta toner. Det är till och med näst intill omöjligt för en oboist att spela exempelvis pp i detta register.
  • Ta gärna en titt på Nikolaj Rimskij-Korsakovs diagram över träblåsinstrumentens karaktär och klangfärg i olika register. Här hittar du diagrammet! Oboen hittar du som fjärde notraden uppifrån.

ENGELSKT HORN 
Engelskt horn, bild från Musik-instrument.se

  • Tillhör oboefamiljen och är ett av de vanligaste orkesterinstrumenten som traditionellt sett inte är med i standarduppsättningen.
  • Stämman till engelskt horn skrivs ut i G-klav.
  • Det engelska hornet har en djupare, rikare klang än oboen.
  • Är, ironiskt nog, varken engelskt eller ett horn.
  • Det engelska hornet har det skrivna omfånget b-g3 (lilla b till trestrukna g), vilket är snarlikt oboens. Den ljuder dock en kvint lägre än så.
  • Passar bra för sorgsna, romantiska, eller allvarliga melodier.
  • Är inte jättesmidigt och jättesnabbt, utan passar allra bäst för de lite långsammare melodierna.
  • Vill du veta hur det engelska hornet låter i de olika delarna av dess register? Se länken längst ner under oboens sista punkt ovan!

FAGOTT 
Fagott, bild från Musik-instrument.se

  • Det lägsta träblåsinstrumentet som ofta får ta hand om basstämmorna. Det finns också en kontrafagott som oftast dubblerar fagottstämman en oktav ner.
  • Fagottstämman skrivs ut i F-klav (basklav).
  • Fagotten är ett smidigt instrument vars klang inte är lika nasal som exempelvis oboens.
  • I starka partier får den ofta dubblera cellons stämma, medan kontrafagotten dubblerar kontrabasens.
  • Fagotten har omfånget Bb1-e2 (kontra-Bb till tvåstrukna e), vilket är ett mycket imponerande omfång jämförbart med cellons.
  • Det högsta registret används ibland för dess vackra, smått plågade ton. Inledningen till Stravinskijs Våroffer är en bra exempel!
  • Vill du veta hur fagotten låter i de olika delarna av dess register? Se länken längst ner under oboens sista punkt ovan! Diagrammet är ihopsatt av Nikolaj Rimskij-Korsakov själv!

Gå till nästa artikel – Bra att veta om träblåsinstrument.

Gå till föregående artikel – Träblåsinstrument – enkla rörblad.

Gå till startsidan för delavsnittet Instrumentkunskap!

Eller gå till startsidan för avsnittet Komponera mera!


Artikel publicerad den 12 januari 2012.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *