Britta Byström – Komponera intervjuar

Så här mitt i sommaren har Komponera.se fått ännu en chans att intervjua en kompositör. Den här gången rör det sig om Britta Byström, en ung förmåga som har en beundransvärt rik katalog av verk. Britta har en bakgrund som trumpetare, och det var också med  trumpeten i hand som hon tog sig an sin första musikaliska skolning vid Kommunala Musikskolan. Vid en ålder av blott 18 år kom hon in på kompositionsutbildningen vid Musikhögskolan i Stockholm.

Britta har skrivit för flera olika ensembler, men det är orkesterverken som det har blivit flest av så här långt. Hon har bland annat tilldelats Carin Malmlöf-Forsslings tonsättarpris (2010). Under intervjun finns en länk till en sida där du kan lyssna på Brittas musik!

Intervju – Britta Byström

Britta Byström - intervju på Komponera.seHur kom du in på kompositörstankarna?

Jag spelade trumpet i (dåvarande) Kommunala musikskolan under min uppväxt och hade i början av tonåren tanken att jag skulle bli trumpetare. Samtidigt började jag komponera musik – ofta stycken jag själv framförde i olika små ensembler och orkestrar – och så småningom tog komponerandet överhanden över musicerandet. Jag kommer från Sundsvall – en stad som är tillräckligt stor för att ha ett levande, professionellt musikliv och samtidigt är tillräckligt liten för att en ung tonsättare skulle få chansen att få musik uppförd lite här och var. När jag blev 18 år sökte jag in till kompositionsutbildningen vid Musikhögskolan i Stockholm och blev antagen.

Du har skrivit musik i snart två decennier. Hur ser kompositionsprocessen ut, och har den förändrats sedan ditt första riktiga verk från början av 90-talet? Har du exempelvis något instrument där du testar olika kombinationer och motiv, eller använder du mjukvara i form av exempelvis notprogram?

Mina första kompositionsförsök gjorde jag vid pianot eller med trumpeten – en sorts improvisationer som jag sedan utarbetade och skrev ner. Detta var år 1990, flera år innan jag kom i kontakt med datorer, synthar och notskrivningsprogram. Nu arbetar jag sedan länge vid dator, med notskrivningsprogrammet Finale. Dock börjar jag alltid arbetet med ett stycke vid pianot och gör olika små skisser för hand innan jag “flyttar in” i datorn. Så faktiskt börjar jag på samma sätt fortfarande: i en improvisatorisk ände, vid ett instrument. Utarbetandet och förfiningen av musiken sker dock i notskrivningsprogrammet, där jag också kan lyssna till en synthversion av den blivande musiken.

Om man skulle försöka kategorisera din musik, och kanske generaliserar en smula, så kan man säga att du främst skriver modern västerländsk konstmusik. Kan du nämna någon eller några kompositörer som influerat dig som tonsättare?

Bach är en tonsättare jag alltid har haft ett mycket varmt förhållande till. Det är kanske inte så lätt att finna drag av Bachs musik i min musik, men Bach är en inspirationskälla på det sättet att hans verk alltid påminner mig om musikens kraft och allvar. Debussy är en tonsättare jag mer direkt tagit intryck av, och då tänker jag framförallt på hans orkesterbehandling. När det gäller nu levande tonsättare är jag imponerad av den finske tonsättaren Magnus Lindberg.

När man lyssnar på verk som exempelvis Persuasion (2004) så slås man först av de tydliga, väldigt skarpa, dissonanserna. Strax därpå mynnar musiken ut i något som jag uppfattar som väldigt cinematiskt, poetiskt och vackert. Detta, samtidigt som de skarpa dissonanserna är kvar. Du har också själv sagt att du med din musik vill bjuda in lyssnaren till en skönhetsupplevelse. Varför behövs inte traditionella aspekter som tonalitet och melodi för att skapa vacker och poetisk musik?

Jag vill mena att jag använder mig av aspekter som tonalitet av melodik i mitt komponerande, men inte i traditionell mening och inte hela tiden. När jag skriver musik försöker jag nå fram till ett särskilt “sound” i orkestern, och detta sound är en blandning av tonhöjd och klangfärg (instrumentation) som är oskiljaktig. (Detta är en skillnad mot mycket av den traditionella orkestermusiken, där musiken går att instrumentera på ett annat vis och fortfarande behåller sin särart.) I mitt “sound” har det tonala tänkandet, och även övertonstänkandet, en självklar plats. Melodiken är grunden för det mesta jag komponerar, men i det färdiga resultatet återstår ofta bara skuggor eller speglingar av de melodiska fraserna jag började med vid pianot.

Du börjar med mer konkreta fraser och harmonier alltså …känner du på grund av detta att du ofta “överraskar dig själv” med dina färdiga kompositioner? Brukar du känna när du beskådar ett färdigt verk att det blev ungefär som du planerade eller föreställde dig, eller tenderar det mer kännas som den spännande produkten av ett intuitivt “pusslande” eller “sökande”?

Komponerandet av ett stycke bjuder på många överraskningar. Att ta tillvara på oväntade infall är, tycker jag, en stor del av nöjet med att skriva musik. På så sätt är själva utformningen av ett stycke okänd i förväg, ja hela tiden tills jag når dubbelstrecket. Den övergripande stämningen eller “rösten” i musiken är däremot något som jag bestämmer innan jag börjar skriva; kompositionsarbetet består i att finna just det uttryck och den klangfärg jag föreställt mig. Så – det är ett “intuitivt pusslande” som pågår, men för att förverkliga en bestämd musikalisk fantasi.

Vilket var det första av dina verk som faktiskt uruppfördes av en orkester, och hur fick du möjligheten?

1994 vann jag en tävling för unga tonsättare anordnad av Umeå symfoniorkester. Det innebar att de framförde det orkesterverk som var mitt tävlingsbidrag.

Vad väntar i framtiden?

Just nu komponerar jag en trumpetkonsert för den unga norska solisten Tine Thing Helseth, en sambeställning mellan Gürzenichorkestern i Köln och Nordiska Kammarorkestern i Sundsvall. Därefter ska jag skriva ett körstycke till den danska kören MPIRI och sedan väntar bland annat ett stort orkesterverk för Malmö symfoniorkester.


För mer information om Brittas bakgrund och verk – besök hennes hemsida. Vidare rekommenderar jag varmt de inspelningar som finns tillgängliga via Phono Suecias hemsida här.


Om artikeln: Källor | Skribent.

Tillbaka till Allmänna musiktips på Komponera.se.

Intervju publicerad den 30 juli 2012.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *