Skalor – fakta med bilder och ljudexempel

Välkommen till ett faktaavsnitt om skalor. Vad innebär egentligen begreppet skalor inom musiken? Jag kan inte förklara det på annat sätt än att en skala helt enkelt är en serie toner som ofta används som tonförråd vid komposition. Många minns säkert skalor som det man fick lära sig på första pianolektionen när man var sju, och de är ju faktiskt ett ganska smart system. Wolfgang Amadeus Mozart använde ofta hela skalor i följd i sin musik. I dagens popmusik sjungs eller spelas hela skalor sällan ut, icke desto mindre innehåller melodier ibland helt uteslutande toner från skalan som motsvarar sångens tonart.

Skalor konstrueras med hjälp av egenskaperna hos musikens intervall. Inom musiken är intervall kort och gott avståndet i tonhöjd mellan två toner. Det finns huvudsakligen olika sorters skalor: durskalor och mollskalor, vilka varierar beroende på vissa intervall. Här följer en lista över vanliga intervall:

- Prim
- Sekund
- Ters
- Kvart
- Kvint
- Sext
- Septima
- Oktav

Vissa intervall går även upp över oktaven, men de struntar vi i. Låt oss istället börja med vårt första intervall – Prim. Primen är ett rent intervall, eftersom dess toner uppfattas som välklingande tillsammans. Detta är inte konstigt eftersom primen faktiskt är ett intervall på noll steg, således hör du ingen skillnad i tonhöjd när två primtoner spelas.

Exempel på skalor

Skalor – prim by Komponera.se

Även oktaven är ren, då tonerna i en oktav uppfattas som likadana, och de har också samma namn. När en man och en kvinna sjunger samma melodi klingar mannens stämma vanligtvis en oktav lägre, då mannen ju har ett lägre röstregister:

Skalor – oktav by Komponera.se

Då och då, när till exempel hela firman ska vara med och sjunga “Ja må han leva”, eller på puben när sup nummer tvåsiffrig ska helgas med “Helan går”, händer det att lite olika, oregelbundna intervall kan urskiljas – kanske kan man höra en septima:

Skalor – septima by Komponera.se

Septiman är inte ett rent intervall.

Exempel på viktiga intervall är tersen och kvinten. Som ni kan läsa i artikeln om ackord, också i musikteori-avsnittet, så utgörs ett grundackord av en primton (grundton), en ters och en kvint. Dessa tre klingar med andra ord väl tillsammans. Nu tar vi och går tillbaka till skalorna, vilka byggs upp av dessa intervall. Vi börjar med en durskala.

Durskalan har i stort sett tre egenskaper som skiljer den från mollskalan. Dessa är tersen, sexten och septiman, alla vilka i durskalan är “stora”. Det finns alltså två olika typer av dessa intervaller, vi kallar dem stora och små. För att få till en skala måste vi välja en grundton, vilken ton som helst, till exempel C. Denna kallar vi tonika, bara för att introducera ytterligare en jobbig musikterm. Samtliga toner i durskalan finns inom oktavens register, och för att visa vilka kan vi använda de 12 halvtonsteg som finns inom den (om du har ett piano kan du räkna alla toner, även de svarta, från till exempel C till C, så kan du se att jag inte ljuger). För att förflytta oss från en ton till en annan i en durskala tar vi antingen ett eller två halvtonsteg, så här ser det ut i C-dur skalan:

C – tonika

D – supertonika (+2 halvtonsteg)

E – mediant (+2)

F – subdominant (+1)

G – dominant (+2)

A – submediant (+2)

B (eller H, om ni så vill) – subtonika (+2)

C – oktav (+1)

Nu kan ni räkna ihop halvtonstegen, får ni det till 12 liksom jag? Nu blev det väldigt många nya termer här, och ärligen kan jag dem inte utantill själv, men håll med om att det är kunskap man kan glänsa med! Du kan nu välja vilken ton som helst som tonika, och därefter gå två halvtonsteg till supertonikan, två till medianten, ett till subdominanten och så vidare, så har du listat ut en durskala! Skalor är inte så mycket svårare än så.

Mollskalan fungerar på liknande sätt. Det är bara det att vi har en liten ters, sext och septima, istället för en stor. En liten ters är en halvton lägre än en stor, därför tar vi annorlunda steg när vi avgör tonerna för en mollskala – låt oss titta på C-moll-skalan:

C – tonika

D – supertonika (+2 halvtonsteg)

Eb – mediant (+1)

F – subdominant (+2)

G – dominant (+2)

Ab – submediant (+1)

Bb – subtonika (+2)

C – oktav (+2)

I denna skala märker vi enkelt vilka toner som sänkts med en halv ton, då de tilldelats så kallade förtecken – här b, vilket symboliserar en sänkning med en halv ton (för höjning – #). Nu vet du nog för att hitta rätt i en helt annan mollskala än C!

Så hur ska vi nu tillämpa vår nya kunskap om skalor för att skapa ny musik? Själv brukar jag säga att visst sker det avvikelser från tonarts-skalan i all musik, men alltför många orsakar en harmonisk obalans. Själv kan jag sitta och vid pianot och mixtra med ackord, hamna lite utanför skalan och tycka att det där låter ju hur häftigt som helst. Men när jag sedan försöker hitta tillbaka till mitt grundackord, tonartsackordet som jag startade med, så blir ofta övergången långsökt och opassande. Därför kan det vara bra att i början av sitt komponerande försöka hålla sig till ackord som hör tonartsskalan till. Vad man kan göra för att skapa en bra grund är att hitta en rundgång av ackord baserad på skalor, som här:

Skala – ackord by Komponera.se

Här är inledningen på en sång (hela versionen finns här) där ackorden klingar naturligt och tillfredsställande tillsammans, eftersom alla toner finns med i skalan, som här är F#-dur. Först ackordet F#-dur, med tonerna F#, A# och C#, sedan B-dur (B, E#, F#), sedan G#-moll (G#, B, D#), sedan C#-dur (C#, E#, G#), följt av F#-dur på nytt, varefter cirkeln upprepas. Om vi sedan kollar på skalan (F#, G#, A#, B, C#, D#, E#, F#) så ser vi att ackorden inte innehåller några som helst avvikande toner. Inte heller melodin gör det, men jag orkar inte skriva ut alla de noterna så ni får helt enkelt lita på mig. Hur som helst, här har vi en enkel rundgång av ackord som fungerar väl genom hela låten, och som är baserad på en skala. Men behöver man verkligen känna till skalan för att skriva en bra låt? Egentligen inte, eftersom de så kallade västerländska skalorna redan på något sätt finns i vårt undermedvetna. Likväl hjälper kunskapen om skalan oss att “hitta tillbaka” till grundackordet när vi väl börjat experimentera med vår låt!

Jag såg någon ställa frågan “vilka ackord låter bra tillsammans?” på ett musikforum någonstans. Har för mig att denna person var gitarrist. Och pratar vi gitarrackord så kanske det är svårt med alla dessa förtecken, jag vet inte så noga eftersom jag inte är gitarrist. I vilket fall kan man ju alltid höja tonarten med en halv ton till G-dur, då har vi en rundgång som består av G, C, Am och D. Prova spela de fyra i en rundgång och hitta på någon trallvänlig melodi till den! Läs även lite mer om ackord så är du tillsammans med din nyvunna kunskap om skalor extra väl förberedd för att börja komponera egen musik.

Kanske vill du också lära dig mer om kvintcirkeln? Eller är du redo att börja kolla på hur man läser noter?

Om artikeln: Källor | Skribent.

Tillbaka till Musikteori på Komponera.se.

Artikel publicerad den 4 januari 2009.