Populärmusik

Det här är en artikel som handlar om  populärmusik i dess olika former. Vad är populärmusik? Just den frågan är det väldigt många som får problem med. Många väljer att svara “det som inte är klassisk musik” men får sedan lite problem när de inte riktigt vet vad klassisk musik är heller. Rent akademiskt innebär populärmusik (som ofta får heta, kort och gott, “popmusik”) musik som har en känd upphovsman, vilket naturligtvis ställs i kontrast till folkmusik som så att säga har spridits från mun till mun under århundraden. Det särskiljer dock inte populärmusik från klassisk musik – få påstår att Toccata och fuga i d-moll skrevs av någon annan än Johann Sebastian Bach.

Den här artikeln kommer inte att handla så mycket om populärmusikens historia, utan kommer att fokusera mer på vad som är populärmusik idag, och de olika genrerna inom populärmusiken. Bra kunskap för vilken låtskrivare som helst!

Populärmusik – ett försök till definition



Populärmusik är svårdefinierat i den bemärkelsen att för att ett musikverk ska klassas som populärmusik krävs inte bara att det låter på ett speciellt sätt, utan också att den mottas på ett speciellt sätt av samtida lyssnare. På 1930- och 1940-talet var det således jazzen som var populärmusik. Samtidigt som popmusik skulle kunna beskrivas som den musik som är populär – som flest människor lyssnar på, kan den beskrivas som musik som spelas in, som spelas på radio, och som ges ut av skivbolag som vill lansera sina artister. Som en tidigare musiklärare uttryckte det: “pop music has a commercial side to it”.

Populärmusik - cool kattÄnnu mer förvirring uppstår med fenomenet pop som dök upp under 1960-talet och som har kommit att kontrasteras mot genrer såsom rock’n’roll. punk och hiphop. Följande fundering kan uppstå:

– Michael Jackson är känd som tidernas mest framgångsrika popartist. Han rentav kallas “Kungen av pop”. Johnny Cash däremot var ingen popartist då han sjöng country, rock och en del folkmusik.

Så, framför Michael Jackson populärmusik men inte Johnny Cash?

Svaret bör förmodligen vara att båda framför populärmusik, och popmusik också för den delen, och “pop” bör ses som en genre inom populärmusiken precis som reggae, disco och funk.

De genrer som influerat populärmusiken av idag mest är jazz, easy listening (Frank Sinatra och Bing Crosby-stilen), rhythm and blues och gospel. Dessa genrer har i sin tur både västafrikanska rötter och influenser ur den klassiska musiken. Nu följer ett antal genrer inom popmusik som funnits med sedan 1950-talet, med illustrerande ljudklipp.

1950-talet:

Rock’n’roll:

“Rock’n’roll” byter ungefär “rulla och gunga” och själva uttrycket kommer från ett slanguttryck med erotiska undertoner som figurerar inom rhythm and blues. Rock’n’roll är en genre inom populärmusik som ofta tillämpar sång, elgitarr, elbas, och ett distinkt trumkomp. Idag kallas rock’n’roll-låtar oftast bara rocklåtar. “Satisfaction” (dock från 1960-talet) är en av världens mest kända rock’n’roll-låtar. Man kan inte få nog av den!

Doo-wop:

Doo-wop är en genre som dök upp redan i slutet av 1940-talet och är starkt influerad av gospel och blues. Det som utmärker stilen är vokalgruppen, som ofta består av en kvartett ackompanjerande sångare till solisten. Namnet kommer ifrån just vokalgruppens ackompanjemang, som doo wop sällan består av något annat än “ooh”- och “dooh”-ljud. Men visst finns det inslag av doo-wop i många andra populära genrer. Många a cappella-grupper av idag använder sig av de konventionella doo-wopteknikerna när de skapar ackompanjemang för en melodi.

Musikal:

Musikalen hade redan funnits i ett par decennier vid 1950-talets början, eftersom en stor andel av de tusentals filmer som producerats från ljudfilmens uppkomst var musikaler. Det var dock under 1950-talet som några av de allra största musikalerna skrevs; däribland Guys and Dolls (ljudklippet), My Fair Lady och West Side Story. Stilen karaktäriseras av teaterinslag, såsom tal och rop (ofta på bekostnad av meloditoner) och dramatiska skiftningar både i dynamik och rytm. Bland de största utmaningarna som en musikalartist ställs inför återfinns konsten att väga skådespel, tal och sång till en bra mix.

1960-talet:

Funk:

Funk är en genre inom populärmusik som karaktäriseras av ett starkt fokus på rytm och ostinato (repeterat musikaliskt mönster, exempelvis basgång). James Brown var en stor pionjär för funken. Till en början erbjöd funken i huvudsak en möjlighet för svarta artister att propagera för sina rättigheter i det amerikanska samhället. Element från funken har också lagt grund för många av Princes kompositioner och framträdanden.

Psykadelisk rock:

Psykadelisk rock karaktäriseras av oregelbundenhet och otydlighet, med riff och melodier som skulle kunna ha skrivits av en drogpåverkad eller alkoholberusad person. Därför gick den psykadeliska rocken särskilt hem hos missbrukare av hallucinogena droger såsom LSD. I klippet kan en av de mest berömda psykadeliska rocklåtarna höras. Lägg märke till när melodin dubbleras och förskjuts, kompet, och sångarens matta sångstil.

60-talsrock/60-talspop:

Det är tämligen vanligt att ge 60-talsrock och 60-talspop en egen genre inom populärmusiken, eftersom så pass stora band som The Beatles och The Rolling Stones var verksamma inom dessa genrer. 60-talsrock/pop känns ofta igen på den gitarrbaserade, ofta ganska enkelt konstruerade musiken (vilket gör exempelvis både Beatles och The Beach Boys musik väldigt lyssnarvänlig). Klippet spelas The Beach Boys låt “Wouldn’t It Be Nice” som faktiskt är riktigt, riktigt bra. Många av ackorden och harmonierna känns riktigt nyskapande.

Folkrock:

Folkrock är precis vad man kan tro – en blandning mellan folkmusik och rockmusik – och en av frontfigurerna i utvecklandet av den här genren var Bob Dylan, inte minst genom The Byrds, som framförde flera av hans låtar (bland annat då “Mr. Tambourine Man”). Typiska instrument som används inom folkrock är akustisk gitarr, elektrisk gitarr, basgitarr, piano, hammondorgel och munspel. Om man lyssnar till klippet till höger så får man verkligen känslan av “folksjälen”. Mycket akustiskt och väldigt lyssnarvänligt. Fler Dylanlåtar rekommenderas om du vill bekanta dig mer med genren!

1970-talet:

Disco:

Discogenren är en av de genrer som är allra enklast att identifiera. Den räknas som en självklar genre inom dansmusik och har vanligtvis väldigt definitiva karaktärsdrag. Allra vanligast förekommande är trumsetsstrukturen, som tenderar innehålla hi-hat på off-beat, och den elektriska basen, som oftast är synkoperad. Elektriskt piano, och även vissa orkesterinstrument såsom valthorn återfinns i diskomusiken, och bildar ofta en lyssnarvänlig klangmatta av repeterade fraser. Allt detta hörs klart och tydligt i “Love is in the Air” – John Paul Youngs succéhit från 1978. Discon fick sina influenser från flera håll, men framför allt från funken och soulen.

Glamrock:

Det besvärliga med att identifiera musik som glamrock är att den framför allt utmärker sig på det visuella planet, och det visuella är ju inte alltid tillgängligt. De typiska instrument som används, med gitarr, trummor, bas, piano, och andra keyboardinstrument som standarduppsättning, bidrar inte särskilt mycket när det handlar om att skilja mellan sen 60-talsrock och glamrock. Vad som däremot märks, särskilt i David Bowies musik, är influenserna från den psykadeliska rocken (se ovan). Därutöver märks inte sällan både 50-talsrockens och filmmusikens inflytande.

Punkrock:

Punkrock, där de huvudsakliga instrumenten är elektrisk gitarr, elbas och trummor, skulle inte demonstrera komplicerade gitarrsolon eller någon sorts högre musikaliskt intellektuell nivå, när den i mitten på 1970-talet växte fram i både Storbritannien, USA och Australien. Punkrocken var folkets populärmusik. Lyssna till den odödliga punkrock-klassikern “London Calling” ovan, och lägg märke till att den har en tämligen enkel struktur. De mest populära punkrock-banden var Sex Pistols och The Clash, men även i Sverige blev punkrocken populär som folkets rock. Ofta återspeglade musiken och texterna samhällets misslyckande i att skapa jobb och välfärd.

1980-talet

Rap/Hip-hop

Hiphop, en genre som ofta sammanfogas med rapping eller rapmusik, växte fram i USA under 1970-talet men det dröjde till 80-talet innan den etablerades som en framträdande genre inom populärmusiken. Hiphop känns igen på dess två huvudsakliga beståndsdelar – DJ-musik och rapping. En DJ skapar bakgrundsmusik med hjälp av flera olika musikspår, ibland samples av funkmusik eller soulmusik. Till detta framför rapparen sina texter, vilka bör ses som den kanske viktigaste byggstenen i en hiphop-låt. Raptexter är ofta riktigt bra poesi och drar nytta av många litterära tekniker såsom metaforer, liknelser, rim och allitterationer. “I Need Love” ären av LL Cool J:s mest kända låtar och den utmärker sig då kärlek inte är det vanligaste temat inom rapmusik.

Hårdrock:

Hårdrocken växte väl egentligen fram redan under 1970-talet med band som bland annat Led Zeppelin, men om man ser till utbudet av riktigt bra hårdrock är det nog under det efterkommande decenniet man hittar mest. Guns N’ Roses, Judas Priest och Scorpions står alla för flera fantastiska hit. Det mest utmärkande för genren hårdrock är tyngd. Elektrisk gitarr är det dominanta instrumentet och vokalisten, om av manligt kön, håller ofta till på mycket höga frekvenser. Från hårdrocken har många undergenrer fötts, såsom thrash metal, death metal och black metal.

Synthpop:

Synthpop är en genre som inte är alltför svår att identifiera. Ofta är synthesizrar helt dominanta, och lyssnar man till trumljuden så upptäcker man att även de ofta är elektroniska (framställda av en så kallad “trummaskin”). Synthpopen var riktigt stor under 1980-talet och var mycket populär partymusik för svenska ungdomar under detta decennium. Alphaville, Depeche Mode, Kraftwerk, och Pet Shop Boys är några av de största synthpop-banden. I klippet kan Alphavilles superhit “Forever Young” från 1984 avnjutas. Få låtar är mer förknippade med synthpopseran än den.

1990-talet

Grunge:

Grunge var en genrer som blev stor i början av 1990-talet, mycket tack vare band som Nirvana som för många står som symbol för grungen. Grunge utmärker sig inte med de instrument som används men snarare på vilket sätt instrumenten används. Vad elgitarrerna beträffar används ofta distorsion med hjälp av en fuzzbox, vilket skapar ytterligare harmonik i form av över- och undertoner till en ton. Därutöver finns ofta noterbara variationer i sångarens styrka, vilket märks extra tydligt i “Smells Like Teen Spirit” (ovan), en av världens mest kända grungelåtar. Texterna har ofta djup och uttrycker inte sällan starka åsikter eller ångest.

Om artikeln: Källor | Skribent.

Gå till nästa artikel – Världsmusik.

Gå till föregående artikel – Jazzmusik.

Tillbaka till Musikhistoria på Komponera.se.

Artikel påbörjad den 4 januari 2011 (senast uppdaterad 30 januari 2011). Bearbetad 4 juli 2013.


1 kommentar “Populärmusik”

  1. […] “musikhistoria” har utökats ännu lite mer, och nu med en artikel om populärmusik. Emedan denna inte handlar så mycket alls om historia, utan mer om vad populärmusik innebär, och […]

Kommentera

(krävs)

(krävs)


Komponera.se använder cookies för att förbättra din upplevelse av sidan. Mer info

På den här sidan används cookies för att ge dig en så bra surfupplevelse som möjligt. Genom att fortsätta använda den här sidan utan att ändra dina cookie-inställningar, eller genom att klicka på "OK, stäng denna ruta!" nedan så accepterar du detta.

Stäng