Många av er har med säkerhet redan läst intervjun, eftersom den publicerades för en vecka sedan och länkas till från både startsidan och musiktipssidan, men för er som inte har det – här är den.

Ytterligare ett par intervjuer är på gång. Vi talar då om en prisbelönt tonsättare av framför allt konstmusik, samt om en (också prisbelönt) filmkompositör. Men tills vidare, läs intervjun med Lamine, som innehåller gott om tips och inspiration för vilken aspirerande låtskrivare som helst!

Csabas inlägg innehåller värdefulla tips för vilken aspirerande låtskrivare som helst, så för allt i världen – läs det!

• Gå till “10 insikter från en låtskrivare”

I expositionen till en sonat så finns det ett huvudtema och ett sidotema. Dessa skiljer sig ofta ganska mycket till stilen, och är mycket sällan i samma tonart. Huvudtemat och sidotemat skiljs åt av ett mittenparti som kallas för överledning. Överledningen innehåller, olikt temana, inte riktigt något nynnbar melodi, utan kanske består av upprepade skalor eller upprepade små motiv som verkar “vara på väg någonstans” hela tiden.

Känns det som något för dig att prova på? Skaffa dig då lite inspiration av den sonat jag just nu är i färd med att analysera (jajamen, de tvingar mig analysera en sonat och skriva en ny samtidigt).

Vi får se om inspirationen och sonatformen återkommer till mig. Annars får jag tvinga mig till att börja i alla fall. Jag har inte mer än 11 dagar på mig.

• One Thing – akustiskt
• One Thing – radioversion

Vad syftar då “cell” på? Låt oss först försöka dra en gräns mellan de svårdefinierade koncepten tema och motiv.

Tema – En melodisk slinga som en komposition eller en del av en komposition ofta är baserad på. Ett tema sträcker sig vanligen över en hel fras. Exempel – ca 0.05-0.15 i detta klipp.

Motiv – En melodisk enhet som också kan utgöra grunden i en komposition, men som är mindre och pågår inte under en hel fras. Ett motiv kan vara fyra toner långt. Exempel – ca 0.02-0.05 i detta klipp.

En cell är en ännu mindre melodisk enhet som kanske bara är någon sekund och består av två toner. En cell går däremot att förlänga, variera, och utöka lite hur som helst. Den förknippas med musik av bland annat Stravinskij. Kolla på det här klippet som är från Stravinskijs balett Petrushka (från ca 0.20). Lyssna på flöjtens återkommande ta-tA, ta-tA. Bara ett litet “ta-tA” kan ses som en cell. Lägg sedan märke till att flöjten gör en liten drill efter ett antal “ta-tA”. Försök sedan räkna ut när nästa drill ska komma! Inte så lätt, eller hur? Cellerna varieras och upprepas lite hur som helst (och inte bara hos flöjten!)

Stravinskij gick förstås själv inte och tänkte på celler, men han busar helt klart med våra förväntningar, och bibehåller ändå en sorts struktur som får oss att uppskatta hans musik.

Kul kompositionsövning att prova på: bygg 2-4 små musikaliska celler och försök upprepa dem, kombinera dem, och mixtra med dem. Kanske får du ihop något spännande? Troligtvis är det en bra idé att försöka ta något bra musikprogram till hjälp.

Övningarna är inte så svåra, och en av dem handlar om att skriva (eller använda en befintlig) rundgång av ackord på instrumentet i fråga, och sedan skriva en melodi till det. Den andra övningen går ut på att först tralla en melodi, och sen använda ett antal specifika ackord för att ackompanjera den. Det kanske känns omöjligt att behöva begränsa sig till bara fem-sex ackord, men påfallande ofta är det allt som krävs för att ackompanjera en melodi.

Hoppas dessa övningar kan vara till hjälp och ursäkta mig för att jag inte tänkt på att lägga in dem tidigare!

Under de senaste en och en halv veckorna har jag publicerat de sex avslutande artiklarna i det sista delavsnittet – Principer inom orkestrering. Dessa innefattar en text om ackompanjerande instrument, om att arrangera för stråksektionen respektive blåssektionen, om olika tekniker man kan tillämpa för att konstruera ackord, hur man kan variera sina ackompanjemang, och hur man kan på bästa sätt skapar balanserade arrangemang.

Hoppas ni kommer att uppskatta avsnittet i sin helhet. Som tidigare nämnt så vänder det sig främst till de som är på nivån över nybörjare. Samtidigt är det på alla sätt en introduktion, och de mer komplicerade teknikerna lämnas ute.

Om ni inte är intresserade själva av ämnet, men känner någon som ni tror skulle vara det så skulle jag verkligen uppskatta om ni ville vidareförmedla ett litet tips!

Vad som kommer att hända på Komponera i framtiden är i nuläget lite osäkert, men jag återkommer med planer, förhoppningsvis inom några dagar!

Att skriva musik i andra stilar än ens egen kan vara en oerhört effektivt sätt att utöka sin musikaliska kompetens. Det är en myt att man påverkas på ett negativt sätt av detta, och förvandlas till någon sorts kopia. Istället bygger man på sitt förråd med verktyg och material som man sedan kan använda till att utforma sin egen (eller kanske “sina egna”) stil(ar).

Jag minns att jag en gång frågade en god vän och kompositör som helt och hållet (åtminstone vid det laget) ägnade sig åt mystiska elektroniska experiment, om en särskild teknik eller term som berörde traditionell, klassisk orkestrering. Jag minns att jag tvivlade på om han skulle veta svaret på frågan, men givetvis satt all kunskap om den klassiska orkestern som ett rinnande vatten och jag hade ett långt och utförligt svar i inkorgen tjugo minuter senare. Han hade gått igenom allt det där, och använde troligen en hel del aspekter och egenheter hos den klassiska repertoaren i sina nydanande elektroniska kompositioner.

Så jag vill gärna uppmuntra andra till att göra liknande övningar (det här är sådant man får göra när man pluggar komposition på universitetet!) Resultatet kommer troligen bli att det låter ganska mycket som en Beethoven-sonat, fast sämre. Och det gör ingenting, för det är inte din personliga signaturmelodi du skriver!

Vi får se – blir jag skapligt nöjd med min sonat så kanske den kan utgöra grunden för en ny artikel!

Apropå orkestrering, förresten, så hoppas jag verkligen att ni följer utvecklingen i avsnittet “Komponera mera” (se sidomenyn eller startsidan). I det första avsnittet (för stunden det enda planerade) så återstår nu bara fyra artiklar! Mer detaljer läggs nog upp på bloggen i början av nästa vecka.

En introduktionstext till orkestrering har publicerats. Vidare har en artikel om orkestermusikens tre element lagts upp, samt ytterligare en artikel om soloinstrument.

Och just det – inte att förglömma – den sista artikeln i avsnittet “Instrumentkunskap” publicerades också nyligen. Den handlar om pianot och hur det kan användas i orkestersammanhang!

Bource skrev oerhört nyanserad, välbalanserad och melodiskt tilltalande musik till denna mångfaldigt prisade film. Ta och lyssna själv! Det är svårt att tänka sig att denna finurliga och fantasifulla musik är skriven på 2010-talet.

Andra nominerade till Oscar i år var Alberto Iglesias (Tinker, Taylor, Soldier, Spy), Howard Shore (Hugo Cabret) och John Williams x2 (Tintin och War Horse).