Om ackord lär man sig tidigt i sin musikaliska karriär. Redan efter något halvår av pianolektioner brukar man få börja bekanta sig med dem. När det gäller gitarren är det första man får lära sig ett par enkla gitarrackord. De flesta kompositörer arbetar med hjälp av dem. De är med andra ord synnerligen användbara, och här kan ni läsa om hur ackord funkar, vad olika ackord består av för toner, och i vilka sammanhang de brukar användas.
Om vi skulle ta och börja med ett lätt gitarrackord. Jag spelar inte gitarr själv men jag misstänker att det första ackord man får lära sig är A. Bokstaven A är här namnet på ackordet, och också ackordets grundton. En enkel bokstav är ett ofärgat durackord. Lägger du till ett “m” så har du istället ett moll-ackord (Am). Det enklaste sättet att tänka är att dur-ackord låter glada och moll-ackord lite sorgsna. Dock så ingår både dur och moll-ackord i de flesta låtar. Ackorden A och Am kallas för grundackord, vilka består av tre toner ur tonskalan, närmare bestämt grundtonen, tersen och kvinten (mer om skalor). Hur som helst:
Ackordet A består av tonerna A (grundton), C# (stor ters), samt E (kvint).
Ackordet Am består av tonerna A (grundton), C (liten ters), samt E (kvint).Det är med andra ord tersen som avgör om grundackordet är dur eller moll.
FÄRGNINGAR:
När man färgar ett ackord innebär det att man lägger till en eller flera toner som inte är med i grundackordet, samt i vissa fall tar bort en ton. När många kompositörer skapar ny musik mixtrar de med färgningar för att få till en stämning som kanske inte ett ensamt moll-ackord skulle kunna åstadkomma. Jag tänkte nämna några exempel på färgningar i dur, och vi fortsätter med vårat A-ackord:
A6 – Utöver grundtonerna ingår också tonen F#, vi har alltså A, C#, E och F#. Ensamt åstadkommer ackordet lite av en filosofisk, svårtydd känsla.
A7 – Att lägga till en sjua (ett G utöver grundtonerna) är mycket vanligt inom musiken och bidrar i många fall med en förväntansfull känsla, varför det ofta används i korta sekvenser i slutet av en takt för att bygga upp inför nästa dur-ackord.
Amaj7, AM7 – Maj-ackordet kan skrivas på två olika sätt, och “maj7″ kommer från engelskans “Major 7″, vilket på svenska blir “Stor Septima” (stor sjua). Du tar med andra ord sjuan i ett A7 och tar upp det en halv ton – så du har ett ackord med tonerna A, C#, E och G#. Maj-ackordet är fullt av glädje men också vemod, och kanske lite sorg. I nästan alla musikaliska sammanhang blir en maj-sjua mycket vacker.
Asus2 – I sus2-ackordet är tersen ersatt av en stor nona, som i verkligheten är samma ton som en stor sekund, det vill säga andra tonen i skalan (här B). Vi har alltså A, E och B. Färgningen skänker i alla fall mig ett sorts inre lugn.
Asus4 – Samma som sus2, bortsätt från att tersen istället är ersatt av en kvart, här D. Ett sus-ackord som är skrivet endast “sus”, utan någon siffra, är oftast ett sus4. Utan sammanhang klingar ackordet lite “rymd-aktigt”, som en beteckning på nyfikenhet – vad händer härnäst?
Aaug – Här byter vi ut kvinten mot en överstigande kvint – vi höjer E med en halv ton och får ett F. Aug-ackordet innehåller stora portioner mystik och en del skräck.
A9 – Liksom i sus-2-ackordet lägger vi här till en stor nona, men vi behåller tersen, och lägger dessutom till en liten septima (som i A7). Till slut har vi ett fem-tonigt ackord med A, C#, E, G och B. Känns lite sagolikt och går på filmduken väl ihop med skönhet och älvstoft.
A11 – Sex-tonigt ackord, som utöver A9 också innehåller en kvart (F). Är vackrare om man spelar ut tonerna var för sig i ett snabbt tempo. Känns som en ny upptäckt, själv tänker jag på ett barn som hittat en hemlig gång bakom en buske.
Aadd9 – A9, fast utan liten septima (utan G)
Aadd11 – A11, fast utan liten septima och stor nona (utan G och B)
Adim – Komplicerat ackord där du sänker både ters och kvint en halv ton, samt lägger på en sext (sexan i skalan, F#). Bidrar med mystik och försjunkande i det översinnliga.Vi tar väl ett par exempel på färgningar i moll också:
Am7 – Grundackordet (A, C och E) plus sjuan – G. Hör man ett m7-ackord är det ofta klurigt att avgöra om det är ett moll eller ett durackord. Detta eftersom det finns ett “dur6-ackord” i en annan tonart som innehåller exakt samma toner. Jämför Am7 med C6, som består av C, E, G och A. Enda skillnaden är som ni förstår tonernas position i skalan (I Am7 är A grundton, i C6 är C grundton).
Am6 – Grundackordet plus sexan – F#
Sedan i Am-familjen finns även Am9 och Am11, vilka ni nog kan lista ut genom att kolla på färgningarna i dur. Apropå familjer så delas ackord ofta in i sådana. Det finns en Maj-familj, en Moll-familj, en Dominant-familj och en Dim-familj. Tänker dock inte ta upp så mycket om dem här (kan faktiskt inte så mycket om dem, men det skulle jag naturligtvis aldrig avslöja). Låtom oss istället, efter all denna teori, ta och lyssna på ett ljud-exempel med Vera Lindman, och se vad vi kan urskilja för ackord:
Skapat med musikprogram men funkar bra för oss. Hela sången finns i artikeln om sångtexter. Det första jag gjorde här var att hitta ackord till melodin jag ville använda. Låten går i G-dur, därför förekommer ackordet G ofta. Vi har:
Ett G som börjar på ordet Heart, varefter melodin faktiskt helt enkelt går hela skalan upp.
Ett D på orden Land, passande eftersom sångerskan sjunger tersen i ett D.
Ett Em där Heart sjungs för andra gången. Sångerskan tar kvinten i ackordet.
Ett Cmaj7 vid ordet (A)part.
Ett D utgör det absolut sista ackordet i klippet, det fungerar som en sammanfogande länk mellan maj-ackordet och det kommande ackordet som är det första i refrängen – ett G.
Första ackordet i refrängen är ofta låtens grundackord.Så där har vi ett sätt att tänka vid egen-musik-skapande. Hur går melodin? Var passar det med ett nytt ackord? Finns tonen i melodin med i det nya ackordet?Ja, nu blev ju det här ganska mycket not-teori, och mindre tabulatur och gitarrackord-teori. Kan ärligen inte så mycket om gitarrackord, spelar nämligen inte särskilt mycket själv. Men det går ju att göra likadant med gitarren – nynna din melodi, och hitta rätt ackord till den. Då har du lagt grunden för ditt mästerverk. Ytterligare information hittar du i avsnittet om ackordanalys, innehållande mer om hur du skriver ackord.
Bli först med att kommentera “Ackord”