Ackord

Välkommen till en artikel om ackord och hur de fungerar och kan användas när man ska ackompanjera musik, läsa musik eller skriva musik. Om ackord lär man sig tidigt om man väljer en musikalisk karriär. Redan efter något halvår av pianolektioner brukar man få börja bekanta sig med dem. När det gäller gitarren är det första man får lära sig ett par enkla gitarrackord. De flesta kompositörer arbetar med hjälp av dem. De är med andra ord synnerligen användbara, och här kan ni läsa om hur de funkar, vad de består av för toner, och i vilka sammanhang de brukar användas.


Utvalda länkar: Demolåtar.se


Olika ackord


Om vi skulle ta och börja med ett lätt gitarrackord. Ett av de första man får lära sig är A. Bokstaven A är här namnet på ackordet, och också dess grundton. En enkel bokstav är ett ofärgat durackord. Lägger du till ett “m” så har du istället ett mollackord (Am). Det enklaste sättet att tänka är att dur låter glatt och moll lite sorgset. Dock så ingår både dur- och mollackord i de flesta låtar. “Fångad av en stormvind” som låter rakt igenom positiv och glad och positiv stämning har exempelvis flera mollackord.  A och Am kallas för grundackord, vilka består av tre toner ur tonskalan, närmare bestämt grundtonen, tersen och kvinten (mer om skalor). Hur som helst:
Ackord - A-dur

  • A består av tonerna A (grundton), C# (stor ters), samt E (kvint).
  • Am består av tonerna A (grundton), C (liten ters), samt E (kvint).Det är med andra ord tersen som avgör om grundackordet är dur eller moll.
(C# uttalas “Ciss”)

FÄRGNINGAR:

När man färgar ett ackord innebär det att man lägger till en eller flera toner som inte är med i grundackordet, samt i vissa fall tar bort en ton. När många kompositörer skapar ny musik mixtrar de med färgningar för att få till en stämning som kanske inte ett ensamt mollackord skulle kunna åstadkomma. Jag tänkte nämna några exempel på färgningar i dur, och vi fortsätter med vårt A (jag har lagt till några smått subjektiva beskrivningar över vilka sorts känslor, sinnesstämningar eller bilder som dessa olika färgningar kan skapa, vilket kan vara användbart – i synnerhet om du redan har en text som du vill tonsätta):


  • A6 – Utöver grundtonerna ingår också tonen F#, vi har alltså A, C#, E och F#. Ensamt åstadkommer ackordet lite av en filosofisk, svårtydd känsla.
  • A7 – Att lägga till en sjua (ett G utöver grundtonerna) är mycket vanligt inom musiken och bidrar i många fall med en förväntansfull känsla, varför det ofta används i korta sekvenser i slutet av en takt för att bygga upp inför nästa dur-ackord.
  • Amaj7, AM7 – Maj-ackordet kan skrivas på två olika sätt, och “maj7” kommer från engelskans “Major 7”, vilket på svenska blir “Stor Septima” (stor sjua). Du tar med andra ord sjuan i ett A7 och tar upp det en halv ton – så du har en konstellation av tonerna A, C#, E och G#. Maj-ackordet är fullt av glädje men också vemod, och kanske lite sorg. I nästan alla musikaliska sammanhang blir en maj-sjua mycket vacker.
  • Asus2 – I sus2-ackordet är tersen ersatt av en stor nona, som i verkligheten är samma ton som en stor sekund, det vill säga andra tonen i skalan (här B). Vi har alltså A, E och B. Färgningen skapar ett sorts inre lugn.
  • Asus4 – Samma som sus2, bortsätt från att tersen istället är ersatt av en kvart, här D. Ett sus-ackord som är skrivet endast “sus”, utan någon siffra, är oftast ett sus4. Utan sammanhang klingar ackordet lite “rymd-aktigt”, som en beteckning på nyfikenhet – vad händer härnäst?
  • Aaug – Här byter vi ut kvinten mot en överstigande kvint – vi höjer E med en halv ton och får ett F. Aug-ackordet innehåller stora portioner mystik och en del skräck.
  • A9 – Liksom i sus-2-ackordet lägger vi här till en stor nona, men vi behåller tersen, och lägger dessutom till en liten septima (som i A7). Till slut har vi ett fem-tonigt ackord med A, C#, E, G och B. Känns lite sagolikt och går på filmduken väl ihop med skönhet och älvstoft.
  • A11 – Sex-tonigt ackord, som utöver A9 också innehåller en kvart (F). Är vackrare om man spelar ut tonerna var för sig i ett snabbt tempo. Känns lite som en ny upptäckt! Som ett litet barn som hittat en hemlig stig i skogen.
  • Aadd9 – A9, fast utan liten septima (utan G)
  • Aadd11 – A11, fast utan liten septima och stor nona (utan G och B)
  • Adim – Komplicerat ackord där du sänker både ters och kvint en halv ton, samt lägger på en sext (sexan i skalan, F#). Bidrar med mystik och försjunkande i det översinnliga.

Vi tar väl ett par exempel på färgningar i moll också:


  • Am7 – Grundackordet (A, C och E) plus sjuan – G. Hör man ett m7-ackord är det ofta klurigt att avgöra om det är ett moll eller ett durackord. Detta eftersom det finns ett “dur6-ackord” i en annan tonart som innehåller exakt samma toner. Jämför Am7 med C6, som består av C, E, G och A. Enda skillnaden är som ni förstår tonernas position i skalan (I Am7 är A grundton, i C6 är C grundton).
  • Am6 – Grundackordet plus sexan – F#

Sedan i Am-familjen finns även Am9 och Am11, vilka ni nog kan lista ut genom att kolla på färgningarna i dur. Apropå familjer så delas ackord ofta in i sådana. Det finns en Maj-familj, en Moll-familj, en Dominant-familj och en Dim-familj.

Vad är det som gör att vissa ackord låter rätt tillsammans? En grundregel är att ackord som bildar en bra, naturlig rundgång har oftast gemensamma toner. Kvinten i en G-skala är D, varför det är naturligt att gå till D-ackordet från G-ackordet. Vidare kan ett ackord kännas naturligt om det föregående ackordet har “verkat leda till det”. Ett D har ett F# (fiss) i sig, vilket ligger så nära grundtonen i grundackordet (G) så att lyssnaren tror att musiken är på väg tillbaka dit. Då kan det vara effektivt att istället gå till ett annat ackord som har tonen G i sig – här E-moll.

Givetvis finns alla möjliga sätt att lära sig ackordteori och harmonilära, men om man bara vill skriva sin låt så kommer man ganska långt på att lära sig lite om vad olika ackord tillför en sång, och hur man kan ta sig från ett ackord till ett annat utan att det låter konstigt.

Den här artikeln innehåller ganska mycket notteori, och mindre tabulatur och gitarrackord-teori. Vill du veta mer om gitarrackord så kan du klicka dig in på Komponera.se:s artikel om just dem. Men det går ju att göra likadant med gitarren – nynna din melodi, och hitta rätt ackord till den. Då har du lagt grunden för ditt mästerverk. Ytterligare information hittar du i avsnittet om ackordanalys, vilket innehåller mer om hur du skriver ackord.

Artikel som kanske också passar dig – Kvintcirkeln.

Om artikeln: Källor | Skribent.

Tillbaka till Musikteori på Komponera.se.

Artikel publicerad den 2 januari 2009. Senast uppdaterad den 20 juli 2017.

3 Comments

  1. simpan

    Hej jag ligger typ på en mer avancerad nivå än denna men kan tyvärr inte läsa noter 🙁

    skulle vilja veta om det finns något sätt att veta SÄKERT hur man lägger ackorden för att det ska låta bra.

    Tacksam för svar.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *