Monthly Archives: October 2011

Ibland kommer man på sig själv med att sakna inspiration. Inför en workshop här om veckan stod jag inför uppgiften att komma på något att framföra. Bara ett 2-minutersstycke. Friheten total. Valet föll snabbt på att använda pianot snarare än rösten (jag har två instrument som jag är “halvbra” på). För det första var jag mycket förkyld, och för det andra har jag inte känt mig helt bekväm med att sjunga solo sedan jag slutade vara sopran, våren 2005.

Eftersom jag slutade ta pianolektioner ungefär i samma veva som jag slutade vara sopran så har jag egentligen ingen personlig repertoar. Valet föll således på att skapa något själv – att komponera. Dessvärre stod det helt still i trettio minuter, och allt jag försökte åstadkomma lät bara väldigt opersonligt och illa. Jag bestämde mig för att övergå från instinktiv till metodisk “approach”.

Det jag gjorde var praktiskt taget att bilda ord av tonernas namn. Jag drog också nytta av de engelska uttrycken för sänkta och höjda toner (ass och ais heter exempelvis “a flat” respektive “a sharp”. I slutändan fick jag till en liten dikt:

Deface a face
- a flat face
- a sharp face
Deface a face.

Behead a head
– a flat head
– a sharp head
Behead a head.

En mycket slumpartad dikt, givetvis, med lite filosofiska undertoner. Vad får man genom att deface a face och att behead a head? Får man bara ingenting kvar? Jag lät i alla fall dessa toner – D, F, A, C, E, H och så vidare – i sina specifika konstellationer – styra min komposition. I slutändan blev det en ganska läcker komposition, som många under workshopen uppskattade. Det tog dock en stund att förklara vad sjutton tonen “H” är för någon i den klassiska germanska tonvokabulären.

Bach gjorde något liknande genom att komponera med tonnamnen i sitt eget namn – B, A, C och H. Jag kände förstås en nära koppling mellan mig och den gode Johann Sebastian när jag framförde mitt stycke.

Först måste ett antal meddelanden klaras av:

1. Komponera.se:s sida om gratis noter är en sida för tips om man hur hittar noter på nätet. Det är inte en plats där man som läsare lämnar en begäran om att Komponera ska leta upp en specifik not. Jag godkänner vissa av dessa för att läsare ibland hjälper varandra, men det har jag slutat med nu. Framför allt har den här hemsidan inget lager av noter, vilket många som lämnar kommentarer verkar tro.
2. Komponera.se är en tips- och faktasida. Här utförs inga tjänster, och allt som associeras med sidan är gratis. Att kontakta sidan är alltså inte att “kontakta kundtjänst”.

Komponera.se har så här långt varit strikt skriven för nybörjare inom komposition och musikteori. De skaparrelaterade artiklarna behandlar i detta nu  olika sätt att komma igång med att skriva musik, illustrationer över hur låtar kan byggas upp, hur man bygger ackord till melodier, och hur man kommer igång med att skriva melodier.

Komposition är en större vetenskap än så, givetvis. Det finns delmoment i mängder, och oerhörda kvantiteter kunskap att bryta ned och försöka alstra. Det har i grunden att göra om vad man ger sig in på att skriva. Den musik som finns upplagd här i illustrerande syfte har jag exempelvis väldigt få ambitioner med utöver den funktion de redan fyller. Få av dem är riktigt noggrant arrangerade, och jag har inte gått in för att finslipa dem genom mer passande mjukvara. De visar inte mer än vad artiklarna fordrar att de ska visa, kort och gott.

Många läsare har dock hört sig för och undrat om det i framtiden kommer att läggas upp några artiklar om exempelvis särskilda kompositionstekniker och orkestrering. Anledningen till att jag har varit lite tveksam är att det är svårt att bryta ned dessa vetenskaper som det skrivs böcker om till hyfsat läsbara internet-artiklar. Jag har dock länge velat ge mig in på det, och har förhoppning att kunna börja arbeta på ett avsnitt för mer “avancerad” komposition kanske redan i jul.

Det är en mycket intressant, för att inte säga närmast filosofisk fråga, vad det är som egentligen gör en låt populär. Hur ofta har man inte hört någon ur de äldre generationerna sucka över något som spelas på radion? Och visst funderar man också själv ibland: hur kan den där låten ha blivit så populär?

Dock så verkar det alltid finnas någon sorts förklaring. Om jag skulle rada upp ett par låtar vars popularitet jag inte riktigt begriper:

“I’m Yours” – Jason Mraz

Jag är en sådan som gärna vill ha spänning, utveckling, klimax och förändringar i musiken har svårt att ta till mig låtar som “I’m Yours”. För er som inte har hört den förut så är det en mycket enkel sång uppbyggd av en ackord-rundgång och en ganska glad text. I all ärlighet finner jag låten närmast brutalt tråkig. Men nog finns det kanske ett enormt värde i att texten är lätt att komma ihåg, att vilken amatörmusiker som helst kan lära sig rundgången, och att den uttrycker någon sorts världslig problemfrihet?

“En dag i sänder” – Benny Anderssons orkester

Jag är ett stort fan av Benny Andersson och det han har producerat så här långt. Jag är också ett stort fan av Helen Sjöholm, vars fantastiska röst man inte kan få nog av. Däremot är det bortom mig hur låtar som “Du är min man” och “En dag i sänder” som jag upplever håller oändligt mycket lägre klass än det mesta andra Benny har skrivit, kan ligga etta på svensktoppen i så många veckor. Här är nog folklighet svaret. Det är dansvänlig musik med ett rungande gung och bekymmersfria texter. Och det tilltalar många.

Det gäller nog att lokalisera sin publik – hitta rätt i virrvarret av människor och komma fram till om några, eller tillräckligt många, kommer att uppskatta det man producerar. Det finns inte människor med helt identiska musiksmaker på denna jord.

Ett sätt att eventuellt göra sig attraktiv för arbetsgivare som söker skapande musiker är att ha en portfolio av kompositioner. Det här är något som man ofta får sätta ihop om man väljer att plugga musik eller mer specifikt, komposition, på universitetet.

En av de främsta anledningarna till att jag har börjat plugga musik i Brighton (Sussex University) är att det tredje och sista året innebär underbara möjligheter när det gäller att sätta ihop portfolios. Som kompositör får jag chansen att skapa i form av ”Avancerad komposition och arrangering”, ”Mediekomposition: Film” och ”Mediekomposition: Studio”. Totalt kommer detta arbete att uppta 75 % av min verksamhet som student under detta år, vilket känns fantastiskt roligt.

Många som musicerar på egen hand och är självlärda kompositörer väljer också att sätta ihop sina egna portfolios med hjälp av musikprogram (Läs mer). Man har alltid något att visa upp!